v.35/Roots Culture, mon!

Bedouin Soundclash är – namnet till trots – ett bra band. För namnet är kiss. Men whatever, dudes. Har bestämt för mig att det finns en platta som heter så – men Google känns extra historielöst i dag och vägrar ge mig svar i saken. Hursomhaver så är jag rätt svag för det här bandets alldeles nya Street Gospels och känner för att ge onsdagstipset till någon låt på plattan. Men vilken, men vilken?

Jo, vi tar den lite lättflytande Nico On The Night Train som präglas av ett lätt rockabillyplock över ett fundament av snygg dub-bas och med lätt svajande (och svajiga) körer som accuenterar refrängen. Kanske finns det mer direkta och hittigare spår på det här reggae-pop-punk-gängets skiva men någon ska väljas. Hursomhelst faller jag för den här blandningen av Matisyahu och The Good, The Bad & The Queen som formligen dryper av sockriga pop-melodier. Lite kidsigt? Kanske, men det är kul i alla fall.