v.34/Patty-O, Oh, Patty-O.

Patty Griffin är en ren dussinartist. En dussinartist om dussinet är fullt av artister som Emmylou Harris, Nanci Griffith, Gillian Welch och Allison Krauss. På hennes senaste platta – Children Running Through – får vi möta Patty Griffin helt på egen hand och helt i full fart framåt-läge.

Vad vi har att göra med är en fullfjädrad supersångerska med fullfjädrade superlåtar – ingen mer så än dagens tips Burgundy Shoes. Om man bara kan komma över att pianointrot låter som Right Here Waiting av Richard Marx så får man en av 2007 års mest innerliga sångnummer till livs. Vansinnigt vackert.

v.34/Ryan Air hur bra som helst…

Ryan Adams är – och förblir – ett enigma. Hur en så ohyggligt begåvad man kan slarva så förbaskat med sin karriär och sitt liv. När Ryan Adams är bra – då är han så bra att änglar gråter och djävlar dansar, så bra att det känns löjligt för många andra alt-countryartister att ens bry sig. Men när Ryan Adams inte är bra – då känns det som världens största waste of space.

På senaste plattan Easy Tiger är Ryan genomgående jävligt bra, på det där sättet så att han får det att låta som att han bara har smugit upp till micken och börjat spela och sjunga. Och frågan är om inte I Taught Myself How to Grow Old är allra bäst. Vilket som får den vara tisdagens topp-tips.

v.33/Joe Schmoe

När jag var yngre hände det att MTV (en tv-kanal som förr i tiden sände musik med rörliga bilder till – så kallade musikvideos) grävde i sina arkiv och utsände haksläppsbra ”riktig” musik. Ett stycke sådan musik – som fortfarande är haksläppsbra – var Joe Jacksons Steppin’ Out från albumet Night and Day (1982). Den här premiärveckan för låttipsen förtjänar att ha Joe med – för herrejösses vad mycket jag har lyssnat på den här låten.

Den är en underlig blandning av det hetaste heta på åttiotalet, lyssna in den taktfasta sequencerbasen och det likaledes taktfasta och fullständigt odynamiska hihat-klottret. Men lyssna också på en melodi som får änglarna att gråta och ett pianospel som bara är för bra.

Videon är dessutom en underbar NY-dröm – för alla er som redan har insett att man är en sopptorsk om man bor någon annanstans än i Nueva York. Fan ta er alla som gör det, förresten.

Några Joe-fans där ute? (Även ni som gillar Jazz-Joe…)