Den här skulle jag köpa om…

…jag kunde övertala den ekonomiske Luthern på axeln att man måste ha ett buffertsteg. Hej förresten och välkommen till ett nytt moment – Used&Abused – där jag kommer att lyfta fram sånt som i mina ögon är bra köp på beg-marknaden. Det är förstås subjektivt helt och hållet. Men jag tar gärna emot tips.

I alla fall – premiärversionen av ”Used&Abused – Den här skulle jag köpa om…” går till det här läckra Music Fidelity-buffersteget som ligger ute på Hifimagasinet just nu. (Det kanske är borta när du läser det här – men det betyder bara att jag hade rätt!)

Object of Desire: Musical Fidelity X-10 v3. Budget-extravaganza!

Sexy Retro – Sennheiser HD414

Premiärutgåvan av min lilla utnämnelse Sexy Retro tänker jag usträcka till en hörlur. Lite oortodoxt månne – men jag älskar lurlyssnande och som familjefar och heltidsarbetande är man inte alltför sällan utlämnad till just personlig hifi.

Och även om just Sennheiser aldrig riktigt har fått min båt att flyta rent ljudmässigt så är HD414 en av hifivärldens allra sexigaste och läckraste små designpärlor. Den som inte faller pang pladask för de signalgula skummen och den minimalistisk svepande huvudbågen är känslokall. Basta!

v.33/Joe Schmoe

När jag var yngre hände det att MTV (en tv-kanal som förr i tiden sände musik med rörliga bilder till – så kallade musikvideos) grävde i sina arkiv och utsände haksläppsbra ”riktig” musik. Ett stycke sådan musik – som fortfarande är haksläppsbra – var Joe Jacksons Steppin’ Out från albumet Night and Day (1982). Den här premiärveckan för låttipsen förtjänar att ha Joe med – för herrejösses vad mycket jag har lyssnat på den här låten.

Den är en underlig blandning av det hetaste heta på åttiotalet, lyssna in den taktfasta sequencerbasen och det likaledes taktfasta och fullständigt odynamiska hihat-klottret. Men lyssna också på en melodi som får änglarna att gråta och ett pianospel som bara är för bra.

Videon är dessutom en underbar NY-dröm – för alla er som redan har insett att man är en sopptorsk om man bor någon annanstans än i Nueva York. Fan ta er alla som gör det, förresten.

Några Joe-fans där ute? (Även ni som gillar Jazz-Joe…)